"rörliga posters" Cicci

Klockan är strax halv tre på natten, jag sitter här i min säng och skriver blogg, helt förvirrad är jag. Folk har bjudit mig på fest men jag tackar nej, Fast jag får panik av att sitta här i mitt rum, bland alla dessa bilder som snart blir till levande och bara kommer närmare och närmare. Dem slutar inte stirra! Snart kommer jag att bli tokig, då kommer jag riva ner alla bilder på Steve Perry/Journey, Min hund Elvis, Ted Poley/ Danger Danger, Gotthard, Europe, KISS och alla dem andra. Jag får bara mer och mer panik på mig själv, och nu har jag börjat beskylla mig själv igen. Inte bara för det "vanliga" utan där tillkommer en hel del nu också, som man kommer på när man sitter och tänkter. Jag har börjat klaga på hur jag ser ut igen, dessutom har jag tänkt på hur fula mina fötter är :O inte för att dem skulle vara snygga liksom men ändå. Dock har jag också tänkt på att när man är blondin och färgar håret mörkt, så ser utväxten jätte ljus ut. Men sen när man ska färga tillbaka till blondt, så ser utväxten helt svart ut, Varför är det så egentligen? Sjuk tanke jag vet, men jag håller nog på att gå in i väggen. Snart får jag gå ut och gå en runda eller gå och lägga mig. Men att gå och lägga mig är ungefär det samma som om en gris skulle få vingar och börja flyga, allså ingen bra ide, eftersom jag inte kan somna. Ja, jag har fått tillbaka sömnproblemen, lagom kul, men tankarna bara snurrar. Jag försöker bara att förstå, tydligen ska jag inte förstå, så det är väl bättre att lägga av, men det är lättare sagt än gjort.

I'm in need to understan

Jag pladdrar och pladdrar men kommer ingen stans, jag pratar patetiskt hela tiden om en sak. Jag ska sluta med detta omedelbart, innan det krossar mig mer, fast krossa mig mer går nog inte. Jag känner mig hjälplös som en liten myra, när människan kommer och trampar ner den i marken, den har ingen chans och vad har myran gjort oss? ingenting egentligen. Mitt ordföråd är slut, otroligt att ord bara kan försvinna. kännslan jag har inom mig är fruktansvärd, vad gör man när allt man levde för inte är roligt längre? Vad gör man när "kärleken" tar slut. I detta fallet vad gör jag när intresset för musiken försvinner? Jag vill inte sjunga längre, det jag ville få ut av min sång kommer inte ut längre. Det viktiga med det hela kommer inte ut, rösten når inte fram. Jag rör läpparna, varför kommer det inget ljud ur min mun? Min hjärna har tagit semester, den vägrar samarbete med mig, kännslorna som jag fick ur mig genom mina låtar kommer inte ut ur mig, för mina ord existerar inte längre, där finns ingen känsla. Vad gör man då när känslan försvunnit?

With or Without you, I moving on.

Det verkar som att jag förstört mycket mer än jag trodde. Det jag är mest trött på är att folk faktiskt tror på människor som ljuger och skapar dessa rykte. Jag tycker att det är patektiskt, Jag trodde att folk som vet hur svårt jag faktiskt har haft det, fattade att jag faktiskt aldrig skulle vela sprida ut rykten om andra. Jag vet hur ont det gör, jag skulle aldrig vela utsätta någon för den skiten och den känslan. Jag är mest besviken, arg är jag inte. Jag förstår faktiskt inte hur man kan sprida rykte som sårar så mycket, vad tänker människor med? Jag är i stort Behov av att veta. Jag är också i stort behov av att veta vad jag gör för fel hela tiden, det börjar bli väldigt jobbigt att inte veta faktiskt. Är jag så hemsk? är jag så ortoligt dålig? I'm in need to understand. Det är tråkigt, allt som hänt. Jag hoppas alla mina vänner inte blir sura på mig för att jag inte är speciellt social just nu. Och alla som jag inte hört/hör av mig till, Jag är inte sur på er. Jag kommer att sakna dem flesta.

Till mina vänner från Emanuel:

Jag saknar er, det är en obeskrivlig känsla. Jag hoppas att vi kommer ses igen, ni är underbara människor. Även fast jag bara var med i "två år" så känns det som att jag kännt er förevigt. Det känns hemskt att inte träffa er varje dag.

Till Mina vänner "runt/ i" Malmö :

Det har varit kul att känna er, jag har haft väldigt kul. Jag kommer att sakna er också. Ni är otroligt bra människor. Det är bara tråkigt allt som hänt. Men vi ses kanske igen. om några månader, några år.

Till alla : Jag hoppas vi alla fixar detta och håller kontakten! Ha det bra

"Tänkare-Dagen"

Det är egentligen sjukt hur illa människor kan bete sig. Efter alla dessa år av hat, sorg, och glädje, vet jag att man aldrig kan ta vänner förgivet, en dag försvinner dem alla, trorts att du älskar dem! Jag om någon borde ha fattat detta för länge länge sen. Det är inte alla som vet vad som hänt. Det som hänt förr finns kvar i mitt hjärta och jag kan aldrig förlåta er för det, jag tror att folket som var inblandade i detta för fyra år sen, vet att jag aldrig förlåter er. Jag har inte kunnat lita på någon fullt ut sen dess. Jag flyttade och mitt liv blev hur mycket bättre som helst, jag träffade folk som jag trodde jag kunde lita på. Om jag ska Vara ärlig så tror jag bara att jag har en eller två vänner jag kan lita på. Jag vet att en av er vet vem det är. Du är bäst, helt jävla underbar, jag vet inte vad jag skulle gjort utan dig. Jag älskar dig, Du har ett hjärta av guld!

Jag träffade Massor av andra kompisar som jag umgicks med, men ALLT kan förändras pga en liten liten sak folk säger, eller gör. Det man berättar för folk förstoras upp och blir till något helt annat. Folk ljuger, hittar på saker som inte alls stämmer, rykten sprids. Vad får vi ut av detta? Jo, folk som mår dåligt, Folk säger saker dem kanske ångrar. Men när man väl har sagt det, så kan det tyvärr vara försent, du måste tänka innan du öppnar munnen! Jag trodde jag skulle kunna förlåta dig, men dina ord sårade något så fruktansvärt mycket. Jag kan inte Ens se bilder på några av mina vänner, det gör så fruktansvärt ont. Såret kanske läker med tiden, om ni beter er normalt mot mig och alla andra som ni tycker om. Fortsätter detta så här så kommer ni aldrig se mig igen. Ni sårar bara varandra genom att ljuga och sprida rykte, det blir inte bättre av att göra det. Varför inte ta all den glädjen vi hade, och bygga upp något nytt, allt kan kanske bli bra igen.

Cicci

Hatar desperata gammla äckelgubbar!

Äckelgubbar är ibland det värsta jag vet. hur fan orkar man sitta på helgon och msn och adda flickor och liksom hålla på att äckla sig? och sen när man ber dem att låta en vara, då fattar dem inte :S seriöst jävla svin!

Otroligt trött på detta Skitet

Jag är så otroligt trött på att få skien för saker jag egentligen inte har att göra med. Jag pallar inte mer nu, Låt mig va. Och sen när ni tänkt sluta och vill vara normala kanske till och med vara vän med mig, då får ni ta kontakt med mig. Jag vet att det är jobbigt men för det behöver det inte gå ut över mig.

dessutom är jag också trött på alla snuskgubbar som skriver äckel mail hela tiden på helgon. Vill dem snacka med dig kan dem juh skriva i gb istället..

130:e inlägget

För en gångs skull tänkte jag blogga här. Typ fett längesen nu.
Okej, Sitter i skolan och vi kollar film, "Analyze this" eller något. Vettefan men den suger jättemycket, så ag och bästa Ciccy sitter på Facebook, bilddagboken o allt de dära. -.- Traadit som fan asså.
Om exakt 29 minuter ska vi ha lunch och sedan ska vi typ till Tomelilla me klassen o bowla. Alltid lika spännande med Ciccy då hon+bowlingbanor= ASKUL xD

Well, sen är det helg. Ska typ shoppa och sånt där som vanligt. Inte träffa NGT folk alls tror jag. Ingen lust efter allt grejs. Sen är det måndag och jag, ciccy, elin ska kl ut oss xD Hehe ganska kul faktiskt... Sen typ tisdag slutar vi tolv och sen e det avslutningsmiddag på kvällen.
Ciccy o jag ska fixa lite things o sånt efter det. :P
Sen på onsdag är det avslutning :'( Så fucking hemskt asså. Att aldrig komma tillbaka hit och aldrig få träffa alla goa folk igen :/

Och nu har jag också insett hur sjuk denna filmen är, helt konstig :O

Och jag e så jä'vla boored att jag inte vet vad jag ska skriva....
Menmen, ha de gött allt trevligt folk som läser vår blogg. (OBS; DEN KOMMER INTE DÖ BARA FÖR JAG O CICCY GÖR DET NÄR VI SLUTAR SKOLAN)

<3

Från aggrivisitet till Frustration.

Morron var helt okej faktiskt, skola - bra ett tag- idiot höll på - dag blev aggressiv - Naty gå hem :( usch usch usch. Disa, "tatuerade" mig. aa, det gjorde iaf mer ont än en tatuering, kan jag tala om.

Jag gick hem, absolut inga planer alls idag.. Så jag bestämmde mig för att sola. Jag hann faktiskt ligga ute i 2 timmar tills en elaking hälsade på mig :/ Så hemsk han var. Han var säkert 1 cm stor! Jag sprang förskräckt in med linnet och shortsen i handen..

Farsan kom hem, och köpte dator till mig :) lycka!
Sedan fick jag hjälpa till att fixa grillen.. skulle dra upp nån sån här grej med en tång. Jag drog och drog, jag fick inte upp den :O sen kommer farsan " vad gör du?" "som du sa?" blev juh svaret.. men Galler grejen skulle inte av! så jag stod där helt frustrerad och drog och drog!